Låt ingen av oss göra visionsarbetet till en it- eller en digitaliseringsfråga, låt oss börja i rätt ände! Det handlar inte om teknik utan om vårt framtida samhälle.
Vi tror att det som saknas är en vision för det digitala folkhemmet, ett begrepp som vi introducerade i november förra året. Vi konstaterade då att vi behöver se på samhällsutmaningarna med nya ögon och ta fram en vision för vår digitala framtid, en vision för ett framtida samhälle som vi alla känner samhörighet med, vi kallar den ”det digitala folkhemmet”.
Om vi drar en parallell till näringslivet och hur företag arbetar med begrepp som vision, mål och strategi ser vi tydligt att det är dessa fundament som skapar mening för medarbetarna, det är så verksamheten drivs framåt. När medarbetarna känner sig delaktiga och förstår visionen och målen skapas engagemang och till och med passion. Har företaget inte en tydlig vision och inga mål med verksamheten kan man inte dra nytta av all kompetens, förmågor och idéer som finns hos medarbetarna och företaget blir i slutändan inte framgångsrikt.
Översatt till vårt gemensamma samhälle behöver vi alla – myndigheter, företag, medborgare och anställda inom offentlig sektor – ha samma tydliga vision och förståelse för vart vi är på väg för att skapa engagemang och passion för att bidra.
Vad är en vision?
Vad är då en vision? En bra förklaring till ordet står att finna i Cambride Dictionary. Det engelska ordet vision betyder: ”the ability to imagine how a country, society, industry, etc. could develop in the future and to plan for this”.
I teknologins tidevarv är det extra viktigt att försöka förstå och måla upp en bild av hur samhället ska se ut om t ex 10 år, risken är annars stor att vi låter oss styras av teknik och nya innovationer. Det är lätt att tro att om vi börjar använda ett nytt digitalt verktyg eller kopplar ihop våra tekniska plattformar så kommer medborgarna att trivas och det lokala näringslivet att blomstra. Vi vet att vi är på väg in en ny era där teknologin kan göra saker som vi tidigare bara drömt om. Men vill vi att den ska göra det? Än en gång, vilket samhälle vill vi ha?
”While the technologies that will enable a hyperconnected world are, at this point, well understood, the social and political implications of these technologies are substantially less clear” konstaterar Institue for the future (IFTF) i sin rapport från 2020 ”The Hyperconnected World of 2030–2040”. Det vill säga, även om vi vet mycket om själva tekniken så är konsekvenserna för samhället när allt blir uppkopplat och de nya teknologierna används fullt ut, i dagsläget okända.
Vilket samhälle vill vi ha?
Med andra ord, vad innebär det för vår integritet och våra grundläggande värderingar när teknologier som 5G används fullt ut och allt i praktiken blir uppkopplat och därmed möjligt att övervaka och kontrollera?
När ny teknik som artificiell intelligens ger oss möjlighet till ”automatiskt och självlärande beslutsfattande”, t ex inom områden som ekonomiskt bistånd, kan beslutsgrunderna förändras över tid och utanför vår kontroll baserat på att en algoritm tycker att de bör förbättras. Vi måste fråga oss om det är ett sådant digitalt samhälle vi vill ha?
Om vi inte har en grundläggande bild av hur samhället ska se ut och fungera och vilken värdegrund det digitala folkhemmet ska vila på, kommer vi inte aktivt kunna bestämma hur tekniken ska användas. Vad vi vill nyttja och vilken teknik vi ska använda beror helt på vilket samhälle vi tillsammans vill skapa.
Demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter
Vi tror att samhällsvisionen om det digitala folkhemmet baseras på demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som de bärande pelarna. Det digitala folkhemmet måste utgå från tre olika perspektiv för att bli relevant.
Det digitala folkhemmet är inte en it- eller digitaliseringsfråga utan en vision om hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden. Det är inte it-branschen som ska vara drivande, grunderna måste komma från oss alla baserat på vår tradition av demokrati och en gemensam värdegrund.
Det är inte heller en partipolitisk fråga utan tvärtom handlar det om ett gemensamt förhållningsätt som alla politiker från vänster till höger borde kunna ha samsyn om. Politikerna får sedan diskutera hur vägen mot visionen ska se ut, här skiljer sig alldeles säkert idéer och förslag åt mellan de olika partierna. Grunden bör dock vara en gemensam syn på det digitala folkhemmet och hur vårt samhälle ska se ut. Det borde inte vara kontroversiellt utan snarare något vi alla kan enas om.
Digitalisering ett medel inte ett mål
Vi bidrar gärna med vår erfarenhet och våra idéer som handlar om hur vi sätter tekniken och digitaliseringen i rätt kontext och som ett stöd. Låt ingen av oss göra visionsarbetet till en it- eller en digitaliseringsfråga, låt oss börja i rätt ände! Det handlar inte om teknik utan om vårt framtida samhälle. När visionen finns kan rätt digitaliseringsstrategi arbetas fram och utifrån den kan förändringsaktiviteter initieras som omfattar ansvar, juridik, investeringar och digital infrastruktur. Då hamnar digitaliseringen i rätt sammanhang – som ett medel och inte ett mål.
Bengt-Göran Kangas, ansvarig offentlig sektor, Sverige
Venke Bordal, ansvarig försäljning till offentlig sektor Sverige
Thomas Brånfelt, ansvarig strategi och affärsutveckling, offentlig sektor Sverige