Hinderlöparens mål är OS i Paris - data stödjer träningen

Topi Raitanen tränas av Janne Ukonmaanaho som är fyrfaldig finsk mästare på 3 000 meter hinder. Ukonmaanahos egen karriär som hinderlöpare slutade med en skada vid finska friidrottsmästerskapen 2016. Samma år började han som Raitanens tränare. Till skillnad från Ukonmaanaho har Raitanen lyckats undvika några större skador.

– När jag började som Topis tränare hade han en stressfraktur i låret som vi tog hänsyn till i träningsprogrammet. Nu har vi redan tränat i fem år utan skador. Resultaten har också förbättrats stadigt, så vi gör definitivt något rätt.

Från orientering till att slå klockan

Före Raitanen specialiserade sig på hinderlöpning var han också känd som orienterare. Många av de egenskaper som utvecklats inom orienteringen har han kunnat ta tillvara på även inom hinderlöpningen.

– Ungdomstidens mångsidiga och kontinuerliga träning har utvecklat en bra aerobisk grund samt starka och uthålliga muskler hos Topi. Orienteringen gav också grunden till en bra rytmväxlingsförmåga. I början låg fokuset på att utveckla häck- och hindertekniken, effektiv användning av överkroppen och tekniken för banlöpning.

Att lägga upp ett träningsprogram inom elitidrott är enligt Ukonmaanaho alltid en balansgång med riskerna för överbelastning.

– I början av karriären går utvecklingen ofta snabbt och resultaten kan förbättras med flera sekunder per år. Men när du kommer närmare toppen är det mycket svårare att förbättra resultaten och kräver noggrann planering av träningsprogrammet, både av genomförande och uppföljning. Det som skrivs i träningsprogrammet är på sätt och vis tränarens bästa möjliga gissning om vad idrottaren klarar av.

Det enklaste sättet att övervaka implementeringen av träningsprogrammet är med hjälp av en träningsdagbok.

- I träningsdagboken registreras löpsträckor och hastighet, rutter, hjärtfrekvens, laktatnivåer i blodet, sömnmängden m.m.. Belastningen övervakas hos Topi med hjälp av en Oura-ring och FirstBeats pulsvariation. Utan dagliga mätningarna och uppföljningen är det svårt att veta om vi gör några framsteg, hur träningen går och om den leder till önskat resultat.

Ukonmaanaho anser att Raitanen är den idealiska idrottaren att coacha.

– Topi följer sin träningsplanen på ett exakt sätt. Han har också en mycket bra träningskapacitet och känner sin kropp väl. I Topis träning finns en jämn entusiasm utan större variationer. Topi ger också noggrann feedback på träningen, vilket underlättar tränarens arbete.

Ökad effekt av träning på hög höjd

I Raitanens tränarprogram inkluderar höghöjdsträning, vars fördelar det finns rikligt med forskning om. Ämnet har undersökts av bland annat Ari Nummela, som arbetar ledande expert inom idrottsfysiologisk forskning vid Finnish Institute of High Performance Sport KIHU, och Juha Peltonen, som arbetar som forskningschef vid Helsingfors idrottsmedicinska centrum. Ukonmaanaho förtydligar fördelarna i träningen från forskningsresultaten.

– Långvarig forskning om höghöjdsträning har ökat förståelsen för vilka höjder som är bäst, hur länge och hur ofta det lönar sig att vara på läger. Det finns också bevis på att nyttan med träning på hög höjd är individuellt för uthållighetsidrottare. I Tops fall har höghöjdsträningen helt klart fungerat bra.

– Syftet med höghöjdsträning är att påskynda produktionen av röda blodkroppar och på så sätt förbättra syretillförseln. Ökningen av röda blodkroppars hemoglobinmassa påverkas av exempelvis startnivån av lagrat järn. Före lägret måste därför idrottarens blodvärde med ferritinvärdet utredas. I början av lägret måste idrottarens vikt och urinfärg övervakas för att förhindra uttorkning.

Använder den senaste informationen och tekniken

Den nya tekniken har gjort det lättare för tränaren att följa både träning och återhämtning.

– Nu när Topi är utomlands på ett läger på hög höjd, kan vi trots tidsskillnaden kommunicera på distans och i realtid se vilken rutt och i vilken takt han har sprungit.

Ukonmaanaho väntar också på att få testa applikationen 360° Training and Wellbeing som utvecklats av Tietoevry. Han hoppas att applikationen kommer att ge ett ännu effektivare verktyg att studera data från olika källor om Raitanens träning och återhämtning.

Ukonmaanaho anser att det är viktigt att Topis träning också samlar in data som kan hjälpa andra idrottare i framtiden.

– Jag ser insamlingen av data inom elitidrotten som ett slags minne eller fortsättning över generationer. I bästa fall innebär det att man inte behöver lära sig allt den hårda vägen och att framtidens tränare och idrottare kan tillämpa och utveckla träningen till att bli ännu bättre.

Ukonmaanaho tror att Raitanens bästa tävlingsår fortfarande ligger framför honom.

– Att OS i Tokyo sköts upp med ett år gav Topi mer tid att utvecklas till olympisk nivå. Till OS i Paris har vi tid drygt två år. Framtiden får visa, men jag tror starkt på att det fortfarande återstår många kapitel att skriva i Tops idrottshistoria.

Hur kan data hjälpa en idrottare? Kolla in våra artiklar!

Så hjälper dataanalys idrottare inom konditionssporter att nå sin fulla potential.

Finlands Olympiska Kommitté: Data stödjer träningen inom elitidrotten.