01 mars 2018
I ett smartare samhälle kännetecknas vård- och välfärdssektorerna av effektivitet, nya sätt att arbeta och kapabla medborgare som har kontroll över hur de använder och utnyttjar digitala tjänster. Och det smartare samhället är inte så långt borta./Det smartare samhället är närmare än vi tror.
Vi kan lugnt påstå det eftersom framstegen inom teknik som artificiell intelligens (AI) och introduktionen av nya processer med avancerad dataanalys redan påverkar de här sektorerna i grunden.
I Norden använder myndigheter redan AI-verktyg på vissa områden, för att analysera stora mängder insamlade vård- och välfärdsdata. Det gör att de bättre kan rikta tjänsterna mot riskgrupper i befolkningen samtidigt som de kan skära ned på byråkratin. Och det är bara början.
Under de kommande åren kommer folkhälsoarbetet att vara ett viktigt område där vi får se stora förbättringar. Det är ett faktum att många av dagens sjukdomar är livsstilsrelaterade och att det finns stora fördelar med att ta itu med problemen innan de förvärras.
Genom att kombinera historiska data kan AI-byggda datamodeller hjälpa sjuk- och hälsovårdsleverantörer att identifiera medlemmar i befolkningen som har hög sannolikhet att drabbas av dessa besvär. Sådan här förutsägande vård kan användas av myndigheter för att ge förebyggande vård. Om de kan ta itu med grundproblemet med att minskar de framtida kostnader som skulle ha tagit en stor del av deras resurser.
Sjukvården blir också mer personlig. Vi ser redan nu att DNA-sekvensering används inom precisionsmedicin där det läkemedel som skrivs ut är kodat just för din kropps genetiska och fysiologiska villkor. Det här med ”one size fits all” kommer så småningom att fasas ut. Dessutom kommer förbättrade fjärrsensorer i kombination med internet of Things (IoT) innebär att vi får se ett större medborgarengagemang i hur vård- och välfärdstjänster tillhandahålls.
Tack vare utvecklingen av vårdprocesser och automation kan medborgare snart välja om de vill få behandling på ett sjukhus eller i sitt eget hem. Deras data blir tillgängliga för dem själva i en förenklad version, så att de kan fatta välgrundade beslut om liv och hälsa.
I Sarpsborg kommun i Norge används Tietos system SmartCare för att utföra rutinkontroller och tester i patientens eget hem, vilket minskar behovet av besök och vistelse på sjukhus. Det ökar i sin tur patientens oberoende och förbättrar på så vis livskvaliteten. Med ökad digitalisering blir sådan teknik allt vanligare.
Nordiska myndigheter arbetar med att skapa stora databaser med personliga hälsoregister (PHR) på nationell nivå. Tänk dig möjligheterna om dessa data kunde centraliseras och göras tillgängliga för medborgarna var de än är?. Medborgare kan få samma vård och omsorg oavsett om de är i Finland, Spanien eller någon annanstans. Frågan är inte om, utan när. Tekniken för att åstadkomma det här utvecklas redan.
Inget av detta är möjligt utan ett understödjande ekosystem som möjliggör digitalisering på den här nivån. Ekosystemen måste byggas för en hel bransch och inte för en enskild leverantör. Alla intressenter måste vara med.
För det behöver vi driftskompatibilitet hos systemen. Vi behöver standardiserade programmeringsgränssnitt (API:er), gemensamma datamodeller och valideringskriterier. Vi måste skapa utrymme för små och medelstora aktörer genom att skapa en lanseringsmodell. Ingen enskild organisation kan göra det här på egen hand.
På Tieto arbetar vi för att göra verklighet av det här ekosystemet. Vi övergår från en äganderättsskyddad datamodell till en datamodell med öppen källkod, med globala standarder för hur data delas säkert och effektivt. De data vi redan nu kan se är otroliga, och under de närmaste åren fortsätter vi att i samarbete med organisationer och myndigheter forma ett smartare samhälle.
Ett smartare samhälle innebär många olika saker. Tietos ambition är att utnyttja vår expertis för att fortsätta forma ett smartare samhälle, som förutser människors behov i varje fas av deras liv. För mer information och exempel på hur vi arbetar, besök vår webbplats.